
Del 2 av 4
16 km / 6,5 timmar / 725 till 1045 meter över havet

Efter en god natts sömn och med en rejäl frukost i magen förberedde vi oss för vandringen. 20 grader och sol så vandringsbyxorna åkte av och shortsen åkte på. Vi var redo att ge oss av.
Lunchpåse
I samband med frukosten packar man sin lunchpåse och du tar av det som finns till frukosten. Det blir tex smörgåsar samt frukt och godis i form av nötter och russin. Färdigt kaffe eller varmt vatten finns att fylla sina termosar med.
För den som vill ha varm lunch får själv fixa något att ha med sig ut. Fjällstationerna runt Jämtlandstriangeln säljer bla turmat, mat i påse som du enbart behöver tillsätta varmt vatten i, som jag såg att några hade med sig ut. Faktiskt rätt goda.
Angående mat att laga själv, antingen i självhushåll på stationerna eller ute i tältet, så har alla tre stationerna i Jämtlandstriangeln en butik med torrmat, frysmat, konserver och snacks så klart. Så egentligen behöver du inte köpa så mycket mat med dig hemifrån.

Vatten
Vattnet i bäckarna går att dricka vilket gör att man inte behöver bära på så mycket vatten. Jag hade en 0.8 liters vattenflaska med mig ut och jag fyllde på ganska ofta under vandringen. Att tänka på är att bara fylla flaskan där det strömmar vatten rikligt och inte från ett stillastående vatten.
Min flaska jag använder är i rostfritt stål och med en stor öppning och detta visade sig vara bra för jag kunde lätt se ner i den fyllda flaskan och se om vattnet såg rent eller grumligt ut.

Packning
Då vi aldrig vandrat innan så tänkte vi väldigt mycket kring packningen och vad man skulle packa. Jag tog min 50 liters ryggsäck och min fru tog sin 30 liters ryggsäck och detta fungerade för oss.
Vi utgick ifrån STF packlista för fjällvandring:
https://www.svenskaturistforeningen.se/guider-tips/packlistor/packlista-fjallvandring-flera-dagar/
Alla är vi olika men vandringen är inte jättetuff och tempot kan hållas lågt så det går att i stort sett vandra i en uppsättning kläder och ha ett ombyte för kvällen. Vår packning vägde ca 8-10 kg vilket var helt ok.
Några saker på STF listan som var bra var bla. solglasögon, keps eller liknande, solkräm, skavsårsplåster, sandaler, toapapper, soppåsar och en kikare.
Man ska heller inte glömma att ha med sitt medlemskort i STF.

Vandringen
Vandringen börjar väldigt lätt för att snart övergå till en ganska brant backe uppför med mycket stenar, det gäller att ha koll på vart man sätter fötterna. Här går man i en björkskog men bara efter någon km så öppnar sig kalfjället och det känns på allvar att fjällturen har börjat.
Ganska snart kommer en mäktig hängbro över Lill-Ulvån och sen fortsätter vandringen över en ganska platt sträckning och solen värmer gott där vi går och livet känns bara gött.




Vandringen är ganska lätt men det är mycket stenar och ojämnheter så det gäller att ha koll på sina fötter. Etappen har mycket spänger att gå på så man behöver inte riskera att bli blöt om fötterna men ibland känns dom smala så det gäller att fokusera.
Något att tänka på är att stanna upp ofta och lyfta blicken från leden och titta på utsikten. Då vi bokat mat på Sylarna kl 18.00 på kvällen och eftersom vi inte visste hur fort vi kunde gå så blev det lätt att vi traskade på för att avverka kilometrar. Men vi upptäckte snart att det finns gott om tid och vi pausade mycket efter det.
Vi höll ett medeltempo på ca 25 min / km vilket var lagom. Då hinner man gå sträckan utan stress och pausa en del men ändå komma fram i god tid innan middagen. Vi hade dessutom fortfarande sol och ingen vind så vi ville heller inte komma fram för tidigt.
Har för mig att STF skriver att ca 3 km / timma är ett bra riktmärke att hålla sig till om man är nybörjare och inte vet hur fort man kan tänkas gå.
Mitt på varje sträcka finns det rastskydd i form av en liten stuga och toaletter. Dessa skydd blir naturliga lunchstopp för många och om man vill ha lite känsla av att man är långt ute på fjället och ensam så ska man inte pausa här. Leden är populär och just sträckan Storulvån – Sylarna är väl trafikerad.

Ganska tidigt ser man Sylarna i horisonten och det är en mäktig syn. Dock så ser man hur långt man har kvar. Är man skarpsynt eller har en kikare med sig så kan man också se fjällstationen nedanför Sylarnas fot.



De sista tre kilometerna går det uppför och många pausar vid en bäck vid stigningens början. Här kan man fylla på vatten och tömma sina matförråd och snacks för att ladda uppför den sista stigningen.
Sen är det bara att vandra på och fjällstationen kommer närmare och närmare. Och till slut så är man framme.



Lite småtrötta men glada checkade vi in på fjällstationen och tog en varm dusch. Middagen bestod av ett grytmål ( man får välja mellan kött eller vegetarisk) med tillbehör och då stationerna har fullständiga rättigheter så blev det också en öl.
Sylarnas fjällstation är populär och många som går hit stannar en extra dag och bestiger Storsylen (1762 m ö h) och går sen vidare eller tillbaka. Restaurangen är välbesökt men det finns även rätter med tillbehör att köpa för att värma själv. Även butiken har det mesta man behöver i matväg och annat man kan behöva på fjället.
Här kan man bo i två- eller fyrbäddsrum, vi delade ett fyrbäddsrum med två andra, eller bo i annexet och sovsalar med ett 20 tal bäddar.
Tälta runtomkring stationen går ju såklart bra.
Då vädret visade sig från sin bästa sida så blev solnedgången något alldeles extra och det var svårt att gå till sängs men väl i sängen så upptäckte man snabbt att benen var trötta och det var gott att ligga ner.
Sov vi gott då? Njae. En snarkare gjorde natten lång.
Minnesanteckning till nästa vandring.
Boka i tid, boka ett tvåbäddsrum eller tälta!

